Sammandrag på svenska
Undersökningen behandlar unga funktionshindrades och dövas motiv och drivkrafter i samband med studier och sysselsättning. Föremål för granskningen är å ena sidan hur deras studiestigar byggs upp och vad de upplever att det finns för stöd och drivfjädrar, samt å andra sidan den attitydrelaterade, sociala och fysiska tillgängligheten i utbildningen på andra stadiet, vid högskolorna och i övergången till arbetslivet. Den löst definierade målgruppen för undersökningen är rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade och döva unga. Undersökningen behandlar också i viss mån de erfarenheter som personer med olika inlärningsprofil har av tillgänglighet i studierna; huvudvikten ligger dock på funktionshindrade och döva ungas studiestigar.
Undersökningens referensram bygger på den sociala modellen för funktionshinder samt ett upplevelseinriktat angreppssätt. Kombinationen av den upplevelseinriktade synvinkeln och den sociala modellen innebär att studiestigarna och sysselsättningen granskas upplevelseinriktat med samhället och dess strukturer och institutioner som kontext. I analysen av materialet tillämpas dessutom en begreppskarta över studieförmåga.
Materialet för undersökningen består av två gruppintervjuer och 28 individuella temaintervjuer. Sammanlagt intervjuas 34 personer, av vilka 23 är kvinnor och 11 män. De intervjuade är 17–34 år gamla. I gruppen ingår såväl studerande som utexaminerade. De intervjuade är huvudsakligen personer som studerar, har studerat eller siktar på att studera vid högskola. Materialet analyseras utifrån temaindelningar och klassificeringar.
De intervjuade personernas studiestigar kan sammanfattas i tre typer, som har kallats lineära, krökta och brutna studiestigar. En lineär studiestig har trots eventuella hinder framskridit från ett stadium till nästa utan större avbrott, problem eller fördröjningar. En krökt studiestig omfattar avbrott eller fördröjningar. Som bruten kan en sådan studiestig karaktäriseras, där personen mot sin vilja stått utanför utbildningssystemet eller arbetslivet en längre tid.
De väsentliga faktorer som påverkar hur studiestigarna bildas är studentens personliga resurser och studiefärdigheter, den fysiska och attitydmässiga tillgängligheten i studiemiljön samt handikappservicen och det övriga samhällets stöd. Personliga resurser som bidrar till att studierna kan framskrida utan problem är stark självkänsla, enträgenhet, medvetenhet om ens egna behov och om ens rättigheter samt sociala kontakter. Kritiska delfaktorer i studiefärdigheterna är att man hittar rätt bransch och att man har tillräckliga basfärdigheter. Om atmosfären på läroinrättningen präglas av aktiv och positiv attityd, gör det både att studierna kommer igång lättare och att de också i fortsättningen framskrider. Hinder och tillgänglighet i den fysiska miljön är avgörande såväl för att man skall kunna delta i studierna som för att man skall trivas på läroinrättningen och kunna knyta sociala kontakter. Fungerande och tillräcklig service gör det å sin sida möjligt att satsa fullt på studierna. Hur dessa faktorer inverkar på varandra är också centralt för hur studierna framskrider.
De intervjuade personernas studiestigar har försvårats framför allt av attitydrelaterade hinder på läroinrättningarna och otillräcklig handikappservice från samhällets sida. Den studerandes personliga resurser kan vara av stor betydelse ifall de kan kompensera för brister i studiemiljön eller servicesystemet. Undersökningen visar att det även utanför utbildningssystemet finns strukturella faktorer som väsentligt inverkar på i vilken utsträckning funktionshindrade och döva unga deltar och kan delta i utbildningen respektive marginaliseras från den.
I sina tankar kring sysselsättning är de intervjuade på det stora hela utbildningsoptimister: De är medvetna om de hinder som finns, men de anser ändå att utbildning är viktigt, och de tror att utbildningen förbättrar deras egen position på arbetsmarknaden. De intervjuade som redan kommit ut i arbetslivet har för sin del stött på hinder såväl i attityder som i strukturer. Deras sysselsättning har försvårats av fördomar hos arbetsgivarna, stelhet i servicesystemet och problem med att kombinera och sammanjämka förmåner och löneinkomster.
